uroboros.blogg.se

Blod, svett, tårar, lycka, vänskap, kärlek, frustration, ångest, lust, hat, eufori, förväntan, avundsjuka, sentimentalitet, rädsla, passion. - Livet

Ingenting

Kategori:

Det kanske är så som jag tror, att jag bara är en naiv romantisk idiot som tror att den äkta lyckan alltid kommer att vara. Allting gick så fort, för att först vara på toppen för att sedan vara borta, helt utan förvarning. Hela jag börjar sina bort igen, och jag är rädd. Rädd för att jag ska bli densamma igen.

Det är helt sinnes hur stort intryck en enda person kan göra på en. Hur alla ens val, tankar och agerande avgörs pga en enda person. Även fast det kanske är förgäves kan jag inte sluta hålla kvar vid det mönstret som jag har hållit mig till från första början. Det var ju det jag ville över allt annat. Jag kände mig hemma, och det var där det var menat att jag skulle vara.

Nu står jag istället i en svart avgrund och bara faller, faller, faller. Vad händer nu? Jag står i återvändsgränden igen, utan det som verkligen triggade mig, den där självklara lyckan.



Без тебя я ничто

Jan. 28, 2013

Kategori:



Hugg bara hugg

Kategori: Frustration

 
 
 
Du kom i den bistra vinternatten och du
gick samma väg när du försvann
 
du kom med värmen och du gick med
tystnaden
 
jag har aldrig träffat någon som har varit så
rädd för ensamheten som du
 
sårbarheten skörheten ensligheten
ledsamheten allt det blåa i dig
 
du höll mig alltid på avstånd när jag kom
för nära du skapade stormande oceaner
av rädsla för att dina egna demoner skulle
spegla sig i mina
 
eller var du bara rädd för lyckan? att ta
det där steget ut i det stora okända? att
välja har varken varit min eller din
starkaste sida
 
du säger att det inte är meningen men
kniven hugger lika besinningslöst likväl
 
så hugg igen baby hugg bara hugg vrid om
kniven en gång till så djupt in du bara kan

det finns inget kvar nu.
 
 

Il n'y a qu'une, et c'est vous

Kategori: Allmänt

Nu sitter man här, i mörkret, ensamheten, tystnaden och glädjen.
Musiken från högtalarna klingar lågt på Rachael Yamagatas "Duet". Det nya året kunde inte bli bättre än vad jag har önskat mig, även fast jag inte har allt än som jag vill ännu. Frågan är bara hur det kommer gå med det tålamod som har givits mig. Åt helvete gissar jag, men vad gör man inte för dem man älskar? Det får väl kännas åt helvete för stunden, bara det blir bra vartefter tiden går. Japp, det är nog så det får bli. 
 
När jag tittar tillbaka på mina andra inlägg inser jag hur desperat jag har varit, helt sjukligt. Det kan inte vara friskt att vara jag. Men men, man får glädjas vid att det inte är samma visa som gäller idag.
 
Japp, god fortsättning och fuck er alla! (Om det nu är det som man brukar säga?)
 
 
Allt som jag verkligen har velat,
är en liten del av dig